Vad heter vattenplaning

Vad heter vattenplaning?

Den största trafikfaran uppstår när en förare kommer in på halt väglag utan att vara förberedd. När det är minus tio grader och det ligger tjock snö på marken kör många med stor försiktighet eftersom de vet att det är halt väglag. Om det istället är runt noll grader kan en fuktig väg snabbt frysa till is utan att man märker det.

Väglag under olika årstider

Vinterväglag

Underkylt regn: Kan skapa mycket svår halka, ofta kallad blixthalka.

Regnet fryser till is direkt när det träffar den kalla vägbanan. Om du är ute och kör kan underkylt regn se ut som vanligt regn när det träffar den varma vindrutan. Var uppmärksam, är det minusgrader så är det inte vanligt regn!
Snöspår: Vid snöfall är det vanligt att det bildas spår med barmark i körbanan.

Det kan kännas säkert att köra fort eftersom det är relativt bra väggrepp på barmarken, men var försiktig. Råkar du av misstag köra lite åt sidan, ut i snön, blir väggreppet betydligt sämre.
Snösträng: I samband med plogning bildas det ofta en snösträng i mitten av vägen. Måste du passera strängen, se till att du har tillräckligt låg fart eftersom risken för sladd är hög.
Polerad snö: Är vägbanan snöbelagd ökar halkrisken på platser där många fordon stannar och startar, till exempel i en korsning.

Snön poleras av däcken och det kan bli mycket halt.

Vår- och höstväglag

Temperatursvängningar: Under våren kan det plötsligt förekomma temperatursvängningar. På dagen värms marken upp och vatten rinner ut över vägen som sedan fryser till is när temperaturen sjunker mot natten.
Frosthalka: Under hösten kan den första frosthalkan komma överraskande.

Var beredd på frosthalka när temperaturen sjunker!
Fläckvis halka: Fläckvis halka uppstår när temperaturen är runt noll grader.
Vägbanan kan vara torr på öppna platser där solen värmer upp vägbanan. I svackor och i skuggiga vägpartier kan det uppstå fläckvis halka.
Broar och viadukter: Vid broar och viadukter är risken för halka större. Kall luft kyler ner vägbanan både ovan- och underifrån. Vid broar som går över vattendrag är luften fuktig, vilket ökar risken för halka.

Summerväglag

Sommaren är den årstid då det är som bäst väggrepp, men även då kan det förekomma situationer med dåligt väggrepp.

När det börjar regna efter en lång period av varmt och torrt väder ökar risken för halka. Vattnet löser upp smuts och oljerester som bildar en hal sörja på vägen. När det regnat ett tag sköljs denna sörja bort. Under riktigt varma sommardagar kan en nyasfalterad väg bli så varm att tjära tränger upp till ytan och gör den hal.

Tips vid halkkörning

Start på halt väglag

När du startar på halt väglag börjar hjulen lätt slira.

Lyckas du inte starta på 1:ans växel, försök att starta på 2:ans växel. Hjulen slirar lättare på låg växel. Lyckas du fortfarande inte köra igång, backa lite innan du försöker igen eftersom däcken då ofta får bättre fäste.

Hastigheten

_vid högre hastigheter ökar risken att du råkar ut för situationer du inte klarar av, oavsett hur skicklig förare du är.

Anpassa alltid din hastighet efter väglaget och tänk på att väggreppet kan vara dåligt trots att det inte ser så ut. Om du måste väja för ett hinder måste du därför släppa på bromsen och styra undan, innan du kan bromsa igen. ABS-systemet hjälper dig att behålla väggreppet, men det finns fortfarande risk för sladd.

Vattenplaning

Vattenplaning uppstår om ett däck inte lyckas leda undan allt vatten under däcket.

Bilen lyfts upp på vattenytan, planar och det blir omöjligt att styra.

Faktorer som ökar risken för vattenplaning:

Hög hastighet:	Det finns risk för vattenplaning även vid låga hastigheter, men risken ökar med högre hastighet.
Breda däck:	Är däcken breda är det svårare för dem att leda undan vatten.
Många vatten:	Ju mer vatten som finns på vägbanan, desto högre är risken för vattenplaning. På slitna vägar bildas djupa spår där det kan samlas mycket vatten.
Dåligt mönsterdjup:	Bra mönsterdjup på däck är viktigt för att leda undan vatten. Slitna däck med dåligt mönsterdjup ökar därför risken för vattenplaning.