Aftonbladet ungdomsbrott

Undersökning om ungdomsbrott och återfall

Den dagsfärska undersökningen är ett vittnesmål så gott som något om ett misslyckande. Researchföretaget Acta Publica har granskat samtliga domar mot de ungdomar som förpassades till sluten ungdomsvård mellan och En akademisk opponent skulle möjligen ha en och annan invändning mot den 45 sidor tunna studien, vilket inte hindrar att den är ännu en tydlig fingervisning om samtidens hopplöshet.

Statistik och resultat

Några siffror:

• 72 procent av dem som dömdes till sluten ungdomsvård under granskningens första fyra år har återfallit i brott
• Nästan hälften av dessa har åkt in i fängelse
• Nio av tio hade begått nya brott inom några år efter avtjänad vård

Det går att se det dystra resultatet på olika sätt:

1. Det är inte sensationellt att människor är så brottsaktiva under ungdomsåren
2. Man behöver inte vara kriminolog för att förstå att en åring i en gangstermiljö som döms för grov brottslighet har stor risk för återfall
3. Siffrorna är mycket högre jämfört med Kriminalvårdens data

Enligt den senaste redovisningen återföll 31 procent.

Ytterligare en eventuell slutsats är att återfallen i grov brottslighet bland ungdomar har börjat öka igen efter att tidigare sjunkit. En studie som Expertgruppen för studier i offentlig miljö (ESO) nyligen publicerade indikerade en minskning av återfallen och presenterade märkbart lägre siffror än Acta Publica.

Undersökning	Återfallssiffra
Acta Publica	72 %
Kriminalvården	31 %
ESO	Lägre siffra

Skillnaden beror möjligen på att ESO använde måttet återfall inom tre år efter avtjänat straff.

Undersökningarna är därför inte helt jämförbara. Bland annat med tanke på att gängen tycks rekrytera medlemmar allt längre ner i åldrarna finns det skäl att tro att den nya utredningen kommer närmare sanningen än den förra.

Foto: Pontus Orre - En åring kan dömas till livstid för mord.

Sluten ungdomsvård - en idé i praktiken

En åring åker på något års ungdomsvård.

Vuxna gangsters är givetvis inte omedvetna om detta förhållande. Acta Publicas insats säger också någonting om påföljden sluten ungdomsvård. Den skapades, i en annan tid, i ett annat Sverige, utifrån en mycket god idé.

Ungdomar mellan 15 och 17 som begick grövre brott skulle hållas borta från fängelser, inte minst för att göra det lättare att förmå dem att lämna det kriminella livet.

Exempel på återfall och konsekvenser

Rapporten innehåller några iögonfallande exempel på hur det kan gå:

• Åringen i Göteborg, som efter att ha avtjänat ett års sluten ungdomsvård efter att ha knivhuggit en man i halsen kom ut och mördade en polis
• Åringen som för några månader sedan dömdes till 18 års fängelse för bland annat försök till mord efter att ha förmått några smågrabbar att utföra olika skjutningar
• Pojken som efter att ha avtjänat sluten ungdomsvård två gånger tillsammans med en medgärningsman sköt ihjäl en person efter ett bråk om en skuld på 2 kronor

Vilka slutsatser finns då att dra?

• Nästan hälften av ungdomarna har tidigare i livet varit föremål för omhändertagande enligt LVU
• TVångsomhändertagande av barn hindrar inte grov brottslighet i tidig ålder i större utsträckning än vad som är fallet

Rapporten identifierar andra problem:

• Polismördarens mamma vädjade till socialtjänsten om hjälp innan katastrofen inträffade
• En flicka som deltog i ett kontraktsmord bedömdes några månader innan brottet begick inte behöva LVU-vård
• En pojke som visserligen skulle ha vård höll sig undan myndigheterna och begick dråp med kniv

Acta Publicas granskning är viktig, men vi vet ju redan allt det här.

Politikerna vet redan allt det här. Lagändringar är på gång. Tidigare insatser. Kraftfullare insatser.

Jag har inte lösningarna, ingenting väsentligt att bidra med, mer än det banala konstaterandet att det går att vända utvecklingen, men att det kommer ta tid.

Just nu ser det inte ljust ut. Hittills i år har tre gånger så många åringar åtalats för mord som under hela fjolåret.