Hästar drabbas ibland av sjukdomar som troligtvis beror på allergi, till exempel sommareksem som förekommer under sommarhalvåret. Sjukdomen orsakar stort lidande för våra hästar. Vad kan vi göra för att förebygga sjukdomen och om den trots allt uppstår, hur kan vi lindra den?
Många djurägare har tagit till sig de råd som tidigare forskning visat ger effekt:
För att lindra sjukdomen kan läkemedel med kortison effektivt hindra inflammation, men dessa har även oönskade effekter vilket begränsar användningen under längre tid.
Antihistaminer är en grupp läkemedel som motverkar histamins effekter.
Dessa läkemedel används till människor framför allt för att behandla allergier från övre luftvägar och ögons slemhinna, till exempel pollenallergier, men även för att lindra klåda.
Det finns idag inga antihistaminer som är godkända för användning till häst, men de har använts försöksvis för att behandla sommareksem med varierande resultat.
Tidigare studier av olika antihistaminer till häst har visat att substansen cetirizin är ett lämpligt antihistamin.
Cetirizin tas upp från mag-tarmkanalen och kan ges via inblandning i foder. Effekten av läkemedlet varade i minst 11 timmar i de tidigare studierna, vilket gör att läkemedlet bör administreras två gånger dagligen för optimal effekt. Inga bieffekter noterades under dessa studier.
Trots dessa insatser är behandlingen för de hästar som drabbas hårt av sommareksem sällan tillräcklig.
Därför startade forskaren Carina Ingvast-Larsson vid SLU en ny studie kring behandling av hästar med sommareksem.
För att delta i studien gällde följande krav:
| Kriterium | Krav |
|---|---|
| Sjukdomshistoria | Sommareksem under minst två föregående betessäsonger |
| Eksemets svårighetsgrad | Måttligt till kraftigt |
| Hunstras | Alla raser fick ingå |
| Dräktighet | Inga dräktiga djur |
| Antal hästar per gård | Minst två eksemhästar |
| Skötsel | Båda hästarna skulle skötas lika |
Resultat från knappt 90 hästar av olika raser från Skåne i söder till Umeå i norr kunde presenteras.
För att kunna jämföra behandlingens utgång matchades hästarna på samma gård parvis - på några gårdar jämfördes tre hästar.
Inom varje par behandlades hästarna identiskt:
Hästarna inom paret lottades till behandling med tabletter som innehöll antingen aktivt läkemedel (cetirizin) eller helt utan substans (placebo).
| Undersökningsparameter | Resultat |
|---|---|
| Läkemedelskoncentration i plasma | Tillräckligt hög för antihistaminskydd |
| Skillnad i eksemets svårighetsgrad | Ingen påvisbar skillnad mellan cetirizin och placebo |
| Gårdens betydelse | Stor betydelse för eksemets svårighetsgrad |
Genom blodprov undersöktes att läkemedlet hade uppnått tillräckligt hög koncentration i plasman för att ge ett gott antihistaminskydd.
Trots detta kunde ingen skillnad i eksemets svårighetsgrad påvisas mellan de hästar som fått cetirizin och de som fått placebo.
En förklaring till att den förväntade effekten uteblev kan vara att andra inflammationsframkallande ämnen som frisätts har större betydelse än histamin för att utveckla klådan. Klådan är det stora bekymret eftersom hästens intensiva kliande leder till svåra skador.
Undersökningen visade att gården har stor betydelse för eksemets svårighetsgrad.
Det beror troligtvis på att förekomsten av knott varierar beroende på landskapstypen, men även på att hästarna sköttes olika på olika gårdar.
| Skötselåtgärd | Effekt på eksem |
|---|---|
| Installad under natten + insektstäcke | Betydligt mindre besvär |
| Ute utan insektstäcke | Mer besvär |
| Antihistamin (cetirizin) | Liten eller ingen effekt |
Hästar med insektstäcken och som stallades in under natten var bättre skyddade från knotten och utvecklade endast ett lindrigt eksem.
Antihistamin hade troligen en mindre betydelse för att hindra symtomens utveckling och kan inte rekommenderas vid val av behandling mot sommareksem.
Ansvarig forskare: Carina Ingvast-Larsson, SLU
Text: Stiftelsen Hästforskning